Åh, jag har en olustkänsla i kroppen. Jag mår illa, svettas, är orkeslös och känne rmig lite yrslig. Inte ens kaffe och en bit mörkchoklad kunde få upp mina serotoninhalter. Känns som om jag inte räcker till.
Jag känner igen det här. Ungefär så här kände jag mig innan jag blev sjuk i nån sorts bihåleinflammation i våras. Ungefär samtidigt hade jag häcken full på jobbet i Örebro. Så jag kanske ska ta det som en signal från kroppen att jag ska ta och lugna mig.
Det är inte bara detta, jag är allmänt lättretlig, glömsk och förvirrad. Hade en patient nu kl 13 som jag tog anamnes och undersökte grundligt med fokus på rörlighet och ev impingement tecken. Inte förrän jag ska instruera övningar kommer det fram att jag har träffat patienten för 3 veckor sedan och redan har undersökt honom och gett övningar. Snacka om demens-tecken. Jäkligt läskigt. Eftersom jag brukar vara i full kontroll. Men det är jag fan inte nu. Gillar inte detta.
Håller jag på att bli överarbetad i mitt försök att räcka till och få en självklar plats på min arbetsplats? Måste kanske tagga ner.
Det är inte heller lätt att beklaga sig hemma när Dennis både är förkyld och jobbar i en sk testperiod och jobbar 8-20 varje dag. Blir mer som en kamp i vem som har det värst, så då kniper jag hellre igen.
Men tyvärr blir det lätt lite sammandrabbningar, det gillar jag inte. Men känner mig inte på topp just nu.
Det är tur att det är fredag imorgon!
Oj vad långt det här inlägget (beklagandet) blev...
1 kommentar:
Exakt så där kände jag det också innan jag blev diagnostiserad med bihåleinflammation, fick penicilin och fick vara sjukskriven i två dagar. Om jag var du skulle jag ta mig till vårdcentralen innan det blir värre.
Skicka en kommentar