Another weekend

Snart fredag, min helg är fylld med en massa skoj och en massa kul folk att träffa. Imorgon kväll ska vi ut och käka på Patricia och njuta av god mat och gott att dricka. Hasse har fyllt år och det ska firas på allas vår fjolljolle. Får ev med min syster och hennes sambo.
Lördagen bjuder på en nice picknick i solen ( för visst kommer det bli en underbar och solig helg? ) i Hagaparken. Massa vänner och förhoppningsvis god mat.

Men först ska jag överleva fredagens intervju. Ska på min andra intervju inom primärvården Stockholm. Så håll tummarna kl 15.00!
Blev telefonintervjuad av sjukgymnasten från Huddinge idag, så det var ju oxå andra intervjun, men jag har lite svårt att ta mig till Stockholm för intervjuer på ... Så det är ju lite begränsat, men det funkar via telefon oxå.

Nu ska jag äta lite hallon och sen läsa ut min bok jag precis läser.

Ny framtid

Idag tog jag beslutet och ringde min chef och berättade att jag inte vill förlänga mitt kontrakt efter augusti. Det var en stor klump i magen som rullade runt innan jag lyfte luren. Men det släppte allt eftersom, min chef trodde hon skulle svimma. Men eftersom det är den situationen jag sitter i som gör det omöjligt att stanna så förstod hon mig.
Det var ett bra samtal, fick fram att jag trivs och tycker att det är synd.
Sen fick jag maila mina kollegor på vc, eftersom de vabbar och har streptokocker. Jag vill att de ska få reda på det av mig.
Jag ringde även till brukaren som ville anställa mig, och tackade nej. Jag var helt ärlig och sa vilka anledningar jag har. Hon uppskattade min ärlighet och sa åt mig att kontakta henne om jag var i behov av timmar eller deltidsjobb. Kändes så bra.

Så idag när jag gick från jobbet var jag lättad och glad. Som om jag fått tillbaka en del av mig själv som varit borta ett tag.
Så även om dagen varit full av stress och många lösa trådar så är jag nöjd med min insats och ser fram emot morgondagen. Ska på kurs/konferens om fysisk aktivitet för äldre. Heldag med en massa bra föreläsare.
Sen på torsdag är det möte och sen på fredag ska jag träffa en ev ny arbetsgivare. =)

Jag har sökt en person, en chef för en vårdverksamhet. Fick tips av en kompis/kursare. Ringde och lämnade meddelande. Så nu sitter jag och stirrar på telefonen, kanske kan det ge mig ett jobb... Hon har blivit "tipsad" om mig och var intresserad av mig. Så frågan är om jag ska vara "fräck" och ringa igen...

Sen har jag fått erbjudande av jobb... Som personlig assistent. Tror att det kan vara både personligt utvecklande, utmanande och kul.
Men sätter jag mig i sjön om jag tar det, eftersom det inte är ett sjukgymnstjobb.
Måste verkligen rannsaka mig själv och se vilken väg jag ska gå...
Så svårt!

Brev till politiker

Hej!Jag blev färdig med min sjukgymnastutbildning i juni 2007. I september samma år tog jag arbete på annan ort, eftersom det var ett "krav" som man som arbetslös hade att inte få tacka nej till erbjudande om arbete på annan ort. Parollen att man inte ska förlora på att arbeta, även om det är på annan ort gjorde att jag vågade satsa på det. Men nu i efterhand är det just det jag har gjort, förlorat på det. Jag har dubbel bosättning, eftersom jag har sambon kvar i Stockholm och mitt jobb dryga 20 mil bort, i Örebro. Är det rimligt att jag ska gå back mellan 4 och 5000 kr varje månad? För ökade kostnader som hyra och hemresor. De gånger jag ringt och hört mig för hos skatteupplysningen har de glatt informerat mig om de avdrag jag kan göra för mina dubbla hyror och mina hemresor. Jag får dra av för den faktiska hyran och de faktiska kostnaderna för en hemresa i veckan. Låter bra i teorin, men i praktiken innebär det att jag som låginkomsttagare får tillbaka 30% av mina utlägg. Och det är inget som stått utskrivet i skrift eller uttalats i telefon. Hade jag istället varit höginkomsttagare hade jag fått tillbaka 50%. Ska jag se det som att jag investerar pengar i att få arbetslivserfarenhet, isåfall är det en dyr erfarenhet. Att på 3 månader, som jag ser det som, gå back 13 000 kr är inget jag tar lättvinnligt på. Jag har varit i kontakt med skatteverket och arbetsförmedlingen, men får ingen rätsida på vart jag ska vända mig för att få replik på denna soppa. Nu går jag till er i Moderaterna, som säger, jag citerar "Det allra viktigaste är att det måste löna sig att arbeta. " (http://www.moderat.se/faq.aspx?faqid=155)Men om det inte lönar sig, vad gör man då?

Jäkla skitliv rent ut sagt

Efter två samtal till skatteupplysningen så är min dag fortfarande helt usel. Jag har tydligen missförstått en grov sak angående mitt dubbla boende. Här har jag gått i 9 månader och trott att jag inte går back på att jobba i Örebro. Så jävla fel jag hade. Har gått 13000 back. Och för min ekonomi är inte det lite pengar. Det var min skuldsanering och min semesterbuffert. Nu kan jag säga tack och hej till utlandssemester och även liten resa i Sverige innan bröllopet i augusti.
Det går knappt att beskriva hur besviken jag är
I ren förtvivlan har jag ju sökt andra jobb än just sjukgymnastjobb. För att jag ska ta mig på rätt köl både ekonomiskt och psykiskt så måste jag dra från Örebro.
Har inte råd med en sån negativ energi (om jag får lov att använda så flummigt uttryck) i mitt liv just nu.
Men nu ska jag ta mig i kragen och vända allt detta till något positivt. Ska bara klura lite på hur. Men jag återkommer om det.