Jag var nyexad sjukgymnast sedan juni, detta var i september samma år. Under sommaren hade jag jobbat som timvikarie på apoteket i Gamla stan. Ett bra jobb för en otroligt bra chef. Min kursare Johanna ringde en dag och sa att hon gett min namn till en arbetsgivare, eftersom hon själv hade fått ett annat jobb. Så samma dag ringer en kvinna och snabbintervjuar mig, och frågar om jag kan komma på intervju på fredagen (tror detta var en onsdag). Absolut, vad gör man inte för ett jobb. Nu var det ju så att jobbet var i Örebro... Men men, a first is a first! Även när det gäller Örebro. =)
Jag fick jobbet, fick relativt bra lön, fick tom välja ett av två jobb. Jag började jobba inom 2 veckor. Pang bom.
Bodde första veckan på ett vandrarhem i ett rum med tre andra. Sen blev det en vecka i min nya kollegas lägenhet (när hon var på semester), sen flyttade jag in i en liten etta med delat kök och badrum (det var inte nice). Mat försvann i kylskåpet och duschen var alltid upptagen, vi bodde 8 st i en korridor med en dusch... Inte fräscht.
Efter några veckor fick jag tag på en lägenhet i andra hand. Very nice!!!
Jobbet då?! Jag kommer ihåg känslan när jag ser mitt kontor med mitt namn på dörren, med titeln: Sjukgymnast! Det var mäktigt! Vilken lycka!
I ett år blev jag kvar i Örebro, träffade många otroligt trevliga och härliga människor.
Blev en van pendlare som sponsrade SJ med många kronor. Men ffa fick jag otroligt mycket erfarenhet och möjligheter under mitt år. Bra chefer och bra ekonomiska förutsättningar för att ha det väldigt bra. Men i längden var det pendlandet som blev för mycket. Det kostar för mycket med dubbla boenden, och i längden är det väldigt slitsamt att alltid vara på språng.
Men det var det bästa första jag kunde haft!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar