Denna morgon, denna dag, är mitt nästa "moment". Jag busade med Junia imorse, hon satt i sin säng och pratade och försökte resa sig, då fick hon tag i min arm och hävde sig upp. Snacka om ben- och viljestyrka. Sen tränade hon lite på det.
Sen senare hör nu under dagen så gjorde vi uppresningar i från sittande på golvet, och till sist tog hon några steg. Hon gick och höll mig i händerna, men fick till riktiga steg. Mäktig känsla för mig som mamma att se denna utveckling under en dag.
Hela kroppen vibrerar av en känsla, jag är mottaglig för positiv energi. Lycka, leva i nuet, live by the moment, helt enkelt.
Är kanalen inställd på bra grejjer, då sker det.
Hela coachning upplevelsen har fått mig att omvärdera, hur jag ser på mig själv, hur jag ser på andra och hur jag vill att andra ska se mig. Svårt att förklara, men en klar positiv förändring har skett.
1 kommentar:
Gud vilket härligt inlägg! Och vilken bra beskrivining av den där stora stora känslan man får när ungarna tar såna där enorma kliv framåt! Kram!
Skicka en kommentar