Igår blev det en förmiddag på jobbet, eller f.d jobbet kanske man ska säga nu. Studenten skulle om-examineras och eftersom den andra handledaren ev satt fast i flygkaoset i Ecuador så skulle jag komma som back up. Men nu var vi alla på plats, och bestämde oss för att samtliga skulle vara med, både som stöd och eftersom fler ögon ser mer.
Tyvärr gick det ju inte vägen denna gången heller... Lider så otroligt med henne, för det är så jäkla tufft att inte få släppa pressen på sig själv.
Så nu ska hon få en paus från praktikplatsen i 2 veckor, för att sedan återkomma och fortsätta, förhoppningsvis ger några veckor till henne hon saknar. Min uppfattning är att skolan borde ta större del av detta, men nu har hon ju turen att ha hamnat på en så bra praktikplats, att vi ger henne möjligheten att fortsätta traggla i igenkända korridorer. Håller tummarna för henne, eftersom jag nu släppt allt vad som har med jobb att göra, ska ju vara ledig nu och vila upp mig.
Men dagen igår var ju inte den bästa av dagar, på väg hem från jobbet ringer syster och säger att mamma är på sjukhus. Mamma som ska vara på semester weekend i Prag. Inte ligga på en hjärtavdelning på Danderyd, efter att ha blivit inkörd med ambulans.
Ett dygn har hon varit där nu, med EKG-bevakning. Det var ingen hjärtinfarkt, så jäkla skönt. Men dock ett jäkla varningstecken att inte förbise.
Just nu borde hon sitta på en cykel och utföra arbetsprov. Så fort jag hör något så åker jag dit eller om hon får komma hem så sticker jag dit.
För envis som hon är så är risken annars stor att hon går till jobbet på måndag, som om inget hänt.
Dagen avslutades trots allt väldigt trevligt, åkte med Dennis till Hägersten och hälsade på lilla Matilda och de lyckliga föräldrarna. Känns lite skumt att vi snart oxå kommer bli som två lyckliga fågelholkar som bara stirrar på sitt lilla knyte och registrerar varje rörelse och läte. Längtar nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar