I helgen införskaffades 4,4 kg köttfärs, det var ju superbilligt på Willys. Så 1,2 kg köttbullar, 40 g pannbiff och 500 g kalasbiffar senare stank både jag jag hela huset köttfärs. 5 förpackningar a 400 g köttfärs ligger redo i frysen för Dennis att laga mat till mig av.
Men jösses vad skönt det känns att det finns resurser i frysen inför vad som komma skall. Kim har ju tom lovat att baka bullar med mig, så det ska ju oxå bockas av på listan innan jag kan hamna på BB.
Igår spenderade jag hela dagen hos Camilla, fick en hel del välmenande tips och råd som jag absolut kommer värna om, och sen lagrar jag dem med resten av alla goda råd och tips man får, och detta kommer ju helt gratis av alla i ens närhet. Skönt att folk bryr sig.
Det blev inget ultraljud idag, för barnmorskan konstaterade kvickt att krabaten där inne i jättemagen rör sig ofantligt mycket och inte ens är nära att fixera sig. Direkt översatte jag infon till: "Grattis Hanna du kommer att gå 2 fulla veckor över tiden".
Halleluja, det som redan är så härligt att vakna på morgonen, ta rejäl sats för att ens komma upp till sittande, samla kraft och lite energi för att hinna till toaletten och tömma blåsan, som ju nu är stor som en enkrona. Vägen till toaletten vaggar jag fram och stånkar och stönar och grinar illa över smärtan under mina fötter. Men hey, gärna 6 veckor till av detta. =)
Men man kan ju inte styra över detta, så gilla läget och fortsätta vara rastlös men helt sakna ork...
Middagen idag blev smarrig helstekt kyckling i ugn med basilika, citron och vitlök. Till detta åt jag mos på blomkål och broccoli och kokta rödbetor. Mums. Enda trista var att middagen intogs ensam kl 20.30 på kvällen. Då Dennis fortfarande inte kommit hem från jobbet, och nu är klockan 22.30.
(Camilla, 18.15 låter som en dröm i mina öron)
men nu är det tack och godnatt för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar