Blodigt värre

Idag gick jag iväg på min lunch för att lämna blod. Första gången i Örebro. Har tidigare lämnat ett par gånger i Stockholm.
Här i landstinget så får man en tid då man kan komma och lämna blod. Min tid va 10.30. Jag kom dit tjugo över, fyllde i en massa papper om mitt allmänna hälsotillstånd osv. Sen fick jag ta lite juice och fika innan jag hamnade i ett rum med en biomedicinsk analytiker som skulle prata om det jag hade fyllt it. Dvs om jag hade haft samlag med en man som har sex med andra män, eller om jag injicerat heroin mm. Eftersom jag är en skötsam sjukgymnast med ett fast förhållande och är allmänt frisk så fick jag klartecken för att lämna blod.
Men eftersom jag ju kom från ett annat landsting så var det en massa papper till de skulle fylla i. Så under tiden fick jag förfrågan om jag vill lämna plasma, något jag kan göra var 14:e dag. Jag skulle fundera under tiden. För er som inte vet så när man lämnar plasma så tömmer de blodet på vad de vill ha/behöver (för att ex framställa läkemedel) sen lämnar de tillbaks de röda blodkropparna, därav kan man donera oftare. Men för att kunna göra detta ska man ha bra kärl, så man kan skicka blodet in och ut.

Och, efter idag vete sjutton om jag har bra kärl, eller om jag ens ids komma tillbaka och lämna blod. Först tog de ett blodtryck på mig, och jag trodde kvinnan skulle svimma, men hon gick därifrån mumlandes att "ojojoj det var ju inte så bra", så hon tog ännu ett blodtryck och var tvungen att kolla upp de lägre gränserna. Jag är och har alltid varit en lågtryckare, så idag var trycket på 70/100. Normalt för mig.
Efter 5 min så gavs klartecken att jag fick lämna blod. Gränsen var 50/100.
Jag hade nu väntat i 15-20 minuter. Då kom sköterskan och skulle sticka mig i vänster arm. Men hon missade kärlet, totalt. Så när jag hade haft förbannat ont i nån minut och det blödde en del så sa hon"tyvärr det här gick inte så bra, är det ok om vi försöker i andra armen"? Eh, ok sa jag, dels för att jag knappast skulle ha kommit tillbaka vid ett senare tillfälle.
Så nu fick jag trycka med förband i vänster armveck och sen dricka lite mer juice.
Sen gjorde hon ett nytt försök, i höger arm. Och där gick det bättre. sen tappades jag på blod i ca 10 min.
Sen skulle de kolla mitt blodvärde och då fick den stackars kvinnan ännu en chock då hon hörde 96!!! Men det var bara mitt nummer, jag hade ett förträffligt blodvärde på 130. Ingen fara på taket.
Som tack för doneringen fick jag en brun schysst t-tröja och ett presentkort på 50 kr.

Men jag tror inte att jag och mina kärl vill ställa upp och donera plasma... Jag ska försöka samla mod till mig att lämna blod igen om 4 månader...

Nu blev det ett väldigt långt inlägg, men så är det när man bor själv och inte pratat med andra än kollegor och dementa under dagen...

Gonatt!

Tryggare kan ingen vara...

Jag fick för en stund sen besked om att det varit inbrott i mitt rum på jobbet. Att de har rört runt en massa, men trolligen inte tagit något. Men de tar ju av min trygghet. Jag har ett relativt utsatt rum i en ände av huset som ligger lite väl "skyddat". Jag brukar vara en av de som stannar kvar längst om dagarna, så jag är en hel del ensam där. Tidigare under dagen hade det varit tvp skumma typer som gått omkring och rotat i vårat konferensrum. De hade stuckit innan polisen kom, och samma natt så bryter sig någon in i mitt rum. Det kan ju vara samma personer.
Ska dit imorgon bitti och se hur det ser ut. Min chef skulle snygga till lite idag, men jag förbereder mig på det värsta. Alla mina papper som jag har i olika system, det kommer säkerligen vara kaos.

Jag som hade tänkt träna ikväll, ska ju vara duktig och köra igång med träningen nu, men nu tappade jag lite sugen. Eller är det kanske bara ett svepskäl för att slippa...

Redan februari

2 februari idag,
Första dagen som icke ordförande för sveriges sjukgymnaststudenter. Känns lite vemodigt, men samtidigt är det ju dags att lämna över till nya förmågor. Min efterträdare hade inte kunnat bli bättre. Lycka till! Kommer att följa styrelsen arbete, kanske inte lika aktivt som tidigare.

Imorgon blir det middag med grannen, det var på tiden att vi fick bjuda tillbaka. Ska bara städa och röjja upp i röran här hemma.
Nu är det ca 10 veckor kvar tills vi står i backarna i Frankrike, woha härligt. Och om två veckor ska sommarens semesterönskemål vara inne. Det är ju så långt kvar.
Nej nu ska jag dricka lite vin och softa.

Gott Nytt 2008

Nytt år och nya bekymmer. Sitter på jobbet och det kliar och är torrt i ögonen. Jag beställde nya linser den 19 december, och de har inte ändrat status sedan dess. Så jag kommer troligen inte få mina nya linser förrän ögonen trillat ur.
Fick som vanligt den välbekanta ångesten när jag klev av tåget i ett snöigt örebro. Söndagskvällen spenderades vid tv'n med frukt och morötter. Såg hidalgo och läste en bok samtidigt, lite halvavkopplande. Kunde för dryga 3 timmar koppla bort ensamheten och tröttheten över att vara fast i en annan del av Sverige.
Ska ikväll posta ett brev som förhoppningsvis ger mig ett litet tillskott i kassan och sen ska jag lära mig lite italiensk grammatik.

snart nytt år

Hela december har passerat, utan ett endaste ynka inlägg. Hmm, illa illa. Min ambition som var att skriva åtminstone nåt i veckan. Jag kanske inte har så pass mycket att skriva som jag till en början trodde.
Julen var lagom. Lagom familjär, lagom stressig och lagom lång. Jag fick som vanligt den bästa julklappen av Dennis. Ett PS2 med singstar. Nyårsfesten är räddad. =) Den grabben vet vilka klappar som går hem.
Just nu är jag home alone och driver runt i lägenheten och gör nada. Gårdagen spenderades i sängen med migrän, vilket gjorde natten till ett helvete. Men när dagen kom så var tyngden i huvet borta och jag är redo att ta tag i diskmaskins installationen. Hoppas hoppas att vi har den fädig tills på måndag.
För att på ren klyscha summera året kan jag enkelt säga att det var fyllt av kärlek, sorg, besvikelser, lycka, förtroenden och förhoppningar. 2007 var året jag blev sjukgymnast och fick jobb!
Gott Nytt år!!!

December - redan?

Hade utvecklingssamtal på jobbet idag. Har halvt som halvt fått lovat förlängning av mitt vik tom augusti, minst. Känns kul att de är nöjda med mig, samt bra att jag får möjlighet att lära mig mer. Men det är fortfarande långt från Dennis. Hur länge kommer jag orka pendla?
Hur länge kommer jag orka vara positiv och ta tåget varje fredag?
Som det ser ut på arbetsmarknaden just nu så verkar det inte som om jobb i Stockholm finns med i bilden.
Imorgon blir det vårdcentralen för första gången på över en vecka. Massa att ta igen... Massa patienteratt boka in på nytt. Jag vill verkligen ha julledig nu. Att vara sjuk är inte samma sak som att vara ledig och ta igen sig.
Men på lördag går vi in i december, advent och nedräkningen till jul har bara börjat. Men ångesten över alla julklappar jag inte kommer ha råd med har börjat sen länge...

Kurs i Oskarshamn

Helgen var intensiv. Började med strömlös lägenhet i torsdags, skulle jaga rätt på leasingbilen och sen påbörja min resa till Oskarshamn. Fick först ringa dyra samtalet till Norge för att leta rätt på elen. (återkommer om elproblemet). Sen letade jag rätt på Jenny på stationen. Strax efter kl sex rullade vi ut ur Örebro, i en Saab 95 biopower. Första stoppet blev Norrköping där vi käkade kebabrulle och satt och frös och hackade tänder. Sen rullade vi vidare i vintermörkret. Vi trodde nästan att vi körde fel då allt var så vitt, en dryg decimeter snö, söderut. Så det var helljus (som jag glömde blända av mest hela tiden) och halt. Vi tog sikte på Västervik där vi skulle tanka etanol på företagskortet. Men butiken hade stängt 21 och det gick inte att tanka etanol på kort. Så vi fick "eco-drajva" in i oskarshamn, 4 mil hade vi tillgodo i tanken då vi rullade in på parkeringen. Vilken pärs. Kom fram halv elva och stupade i säng.

Sen var det full rulle hela helgen. Ca 4 timmars träning i vatten om dagen, blandat med lite landgympa, tur att det fanns schysst middag på hotellet. Vi var 16 deltagare av blandad kompott. En väldigt inspirerande kursledare som fick oss alla motiverande och inspirerade.
Känner mer och mer att det är friskvård jag vill jobba med. Fick tom lite tips på var jag kan söka mig i Stockholm. Tänker så det knakar på lösningar och pyssel för det.

Hemresan gick smidigare med tanke på att vi hade full tank. Men det lite sämre fuktiga vädret gjorde att bilen slukade spolarvätska som aldrig förr. 3 liter på 4 timmar gjorde vi av med. kan det ha att göra med modellen?

Väl tillbaka i Örebro kl halv sju insåg jag att min lägenhet var lika strömlös som innan jag for. En mörk kväll med lite tända ljus gjorde att sängen intogs snabbt. Totalt strömlös i 4 dygn, tror inte att jag ska äta den maten jag hade i frysen. Attans vad surt att jag stått och gjort matlådor...
Men nu idag när jag var förbi på lunchen lös det överalles. Och det var inte en timme för tidigt.
Så ikväll blir det middag hemma framför dumburken.

Nu ska jag rädda ryggar!