Blodigt värre

Idag gick jag iväg på min lunch för att lämna blod. Första gången i Örebro. Har tidigare lämnat ett par gånger i Stockholm.
Här i landstinget så får man en tid då man kan komma och lämna blod. Min tid va 10.30. Jag kom dit tjugo över, fyllde i en massa papper om mitt allmänna hälsotillstånd osv. Sen fick jag ta lite juice och fika innan jag hamnade i ett rum med en biomedicinsk analytiker som skulle prata om det jag hade fyllt it. Dvs om jag hade haft samlag med en man som har sex med andra män, eller om jag injicerat heroin mm. Eftersom jag är en skötsam sjukgymnast med ett fast förhållande och är allmänt frisk så fick jag klartecken för att lämna blod.
Men eftersom jag ju kom från ett annat landsting så var det en massa papper till de skulle fylla i. Så under tiden fick jag förfrågan om jag vill lämna plasma, något jag kan göra var 14:e dag. Jag skulle fundera under tiden. För er som inte vet så när man lämnar plasma så tömmer de blodet på vad de vill ha/behöver (för att ex framställa läkemedel) sen lämnar de tillbaks de röda blodkropparna, därav kan man donera oftare. Men för att kunna göra detta ska man ha bra kärl, så man kan skicka blodet in och ut.

Och, efter idag vete sjutton om jag har bra kärl, eller om jag ens ids komma tillbaka och lämna blod. Först tog de ett blodtryck på mig, och jag trodde kvinnan skulle svimma, men hon gick därifrån mumlandes att "ojojoj det var ju inte så bra", så hon tog ännu ett blodtryck och var tvungen att kolla upp de lägre gränserna. Jag är och har alltid varit en lågtryckare, så idag var trycket på 70/100. Normalt för mig.
Efter 5 min så gavs klartecken att jag fick lämna blod. Gränsen var 50/100.
Jag hade nu väntat i 15-20 minuter. Då kom sköterskan och skulle sticka mig i vänster arm. Men hon missade kärlet, totalt. Så när jag hade haft förbannat ont i nån minut och det blödde en del så sa hon"tyvärr det här gick inte så bra, är det ok om vi försöker i andra armen"? Eh, ok sa jag, dels för att jag knappast skulle ha kommit tillbaka vid ett senare tillfälle.
Så nu fick jag trycka med förband i vänster armveck och sen dricka lite mer juice.
Sen gjorde hon ett nytt försök, i höger arm. Och där gick det bättre. sen tappades jag på blod i ca 10 min.
Sen skulle de kolla mitt blodvärde och då fick den stackars kvinnan ännu en chock då hon hörde 96!!! Men det var bara mitt nummer, jag hade ett förträffligt blodvärde på 130. Ingen fara på taket.
Som tack för doneringen fick jag en brun schysst t-tröja och ett presentkort på 50 kr.

Men jag tror inte att jag och mina kärl vill ställa upp och donera plasma... Jag ska försöka samla mod till mig att lämna blod igen om 4 månader...

Nu blev det ett väldigt långt inlägg, men så är det när man bor själv och inte pratat med andra än kollegor och dementa under dagen...

Gonatt!