Jaha, så var man inne i maj

Imorgon är det redan första maj, och jag är inte super ambitiös i mitt bloggande för tillfället. sen sist har jag varit i alperna, kommit hem med gips och är nu omgipsad med smutsvitt spektakel på vä hand. Men jag klarar mycket ändå. Men inte att köra bil. Vilket är tråkigt då D fått ändan ur vagnen och börjat provköra bilar. Vi ska ut och kolla in en nice saab på fredag. Kanske vår bil?

Annars har jag huvet fullt av OMT. Har varit på kurs under tre dagar och blivit fullmatad av traktioner, mobilisationer och glidningar. Intressant, hektiskt och väldigt lärorikt. Tyvärr har jag inte möjlighet att öva på greppen i samma utsträckning som övriga, men jag har blivit testad och fått en förståelse för hur det känns. Sen har jag skrivit så att pennan glöder och försökt memorera varje detalj. Ska öva om 2-3 veckor när gipset åker av.

För tillfället är jag mitt uppe i valet och kvalet om jag ska ta och byta jobb. Var på en intervju för 3 veckor sedan och blev nu erbjuden tjänsten. Har på mig tills början av nästa vecka för att bestämma mig. Finns många, för många, för och nackdelar med det hela. Min ångest växer för varje dag. Man vej ju vad man har men inte vad man får.
Samtidigt vill jag tillbaka till stockholm, men vet inte om detta är jobbet för mig. Det kanske dyker upp ett drömjobb om hörnet, bara jag har lite is i magen. Sen känns det bra att vara i den situationen att man kan välja vilken tjänst man vill, en lyx i min bransch.
Men det är svårt... Har lite att fundera kring i helgen.

Men nu ska jag ta och sova och försöka kurera min dunderförkylning som någon tydligen ville dela med sig av till mig.

Hets

Massa att göra och saknar tid.
Så mycket planer och så lite tid.
Bara några få dagar kvar till semestern!!! Underbart! Skönt att få komma bort och inte behöva tänka på patienter och alla måsten.
Men innan det är dags för skön ledighet ska jag sköta insläpp och fodring av hästar, en tripp till Helsingborg och en tur till Södertälje. Ska förhoppningsvis få lite ljusa slingor i håret oxå. Allt detta innan kl fyra på fredag, för då ska jag ta tvättstugan hemma.
Och sen ska jag självklart deklarera, kanske tom redan ikväll. Skönt att få det gjort, så kanske jag hinner få pengarna till midsommar...

Nej nu ska jag ner och hämta tvätten.

Snart 28...

Sitter en lördag kväll i örebro. Har städat, vilket inte är lätt med en trasig dammsugare. Men med viljan och min envishet så gick det. Inser att jag borde ha skurat golvet tidigare, men hur ska man orka när all energi går åt att jobba och laga ryggar veckorna i ända.
För att summera den senaste tiden, påsken har kommit och passerat. På långfredagen när jag hade D här på besök så var vi på den bästa Kent konserten på länge. Fick rysningar av den goda stämningen och att de var hur grymma som helst. Ett extra plus var den perfekt placerade baren en trappa upp som gjorde att jag kunde se hela scenen, något som jag inte gör i vanliga fall med mina blygsamma cm över jorden.

I veckan har jag kunnat planera in en resa till Helsingborg, kommer dock inte se så mkt av stan då jag ska på möte hela dan. Första fasen i mitt fortsatta fackliga arbete är inledd. To be continued om det.

Sen är det timmar kvar tills jag måste komma ihåg att presentera mig som 28. Mina söta föräldrar sätter sig i bilen imorgon kl 08.00 för att komma och hälsa på mig. Sen när den stora dagen infinner sig så ska jag först jobba och sen fira kvällen med liten middag hos mig och mina 3 vänner i den här stan.
Hoppas på den bästa presenten...

Nu ska jag glo klart på tv och sen sova sova sova...

Må gott!

Blodigt värre

Idag gick jag iväg på min lunch för att lämna blod. Första gången i Örebro. Har tidigare lämnat ett par gånger i Stockholm.
Här i landstinget så får man en tid då man kan komma och lämna blod. Min tid va 10.30. Jag kom dit tjugo över, fyllde i en massa papper om mitt allmänna hälsotillstånd osv. Sen fick jag ta lite juice och fika innan jag hamnade i ett rum med en biomedicinsk analytiker som skulle prata om det jag hade fyllt it. Dvs om jag hade haft samlag med en man som har sex med andra män, eller om jag injicerat heroin mm. Eftersom jag är en skötsam sjukgymnast med ett fast förhållande och är allmänt frisk så fick jag klartecken för att lämna blod.
Men eftersom jag ju kom från ett annat landsting så var det en massa papper till de skulle fylla i. Så under tiden fick jag förfrågan om jag vill lämna plasma, något jag kan göra var 14:e dag. Jag skulle fundera under tiden. För er som inte vet så när man lämnar plasma så tömmer de blodet på vad de vill ha/behöver (för att ex framställa läkemedel) sen lämnar de tillbaks de röda blodkropparna, därav kan man donera oftare. Men för att kunna göra detta ska man ha bra kärl, så man kan skicka blodet in och ut.

Och, efter idag vete sjutton om jag har bra kärl, eller om jag ens ids komma tillbaka och lämna blod. Först tog de ett blodtryck på mig, och jag trodde kvinnan skulle svimma, men hon gick därifrån mumlandes att "ojojoj det var ju inte så bra", så hon tog ännu ett blodtryck och var tvungen att kolla upp de lägre gränserna. Jag är och har alltid varit en lågtryckare, så idag var trycket på 70/100. Normalt för mig.
Efter 5 min så gavs klartecken att jag fick lämna blod. Gränsen var 50/100.
Jag hade nu väntat i 15-20 minuter. Då kom sköterskan och skulle sticka mig i vänster arm. Men hon missade kärlet, totalt. Så när jag hade haft förbannat ont i nån minut och det blödde en del så sa hon"tyvärr det här gick inte så bra, är det ok om vi försöker i andra armen"? Eh, ok sa jag, dels för att jag knappast skulle ha kommit tillbaka vid ett senare tillfälle.
Så nu fick jag trycka med förband i vänster armveck och sen dricka lite mer juice.
Sen gjorde hon ett nytt försök, i höger arm. Och där gick det bättre. sen tappades jag på blod i ca 10 min.
Sen skulle de kolla mitt blodvärde och då fick den stackars kvinnan ännu en chock då hon hörde 96!!! Men det var bara mitt nummer, jag hade ett förträffligt blodvärde på 130. Ingen fara på taket.
Som tack för doneringen fick jag en brun schysst t-tröja och ett presentkort på 50 kr.

Men jag tror inte att jag och mina kärl vill ställa upp och donera plasma... Jag ska försöka samla mod till mig att lämna blod igen om 4 månader...

Nu blev det ett väldigt långt inlägg, men så är det när man bor själv och inte pratat med andra än kollegor och dementa under dagen...

Gonatt!

Tryggare kan ingen vara...

Jag fick för en stund sen besked om att det varit inbrott i mitt rum på jobbet. Att de har rört runt en massa, men trolligen inte tagit något. Men de tar ju av min trygghet. Jag har ett relativt utsatt rum i en ände av huset som ligger lite väl "skyddat". Jag brukar vara en av de som stannar kvar längst om dagarna, så jag är en hel del ensam där. Tidigare under dagen hade det varit tvp skumma typer som gått omkring och rotat i vårat konferensrum. De hade stuckit innan polisen kom, och samma natt så bryter sig någon in i mitt rum. Det kan ju vara samma personer.
Ska dit imorgon bitti och se hur det ser ut. Min chef skulle snygga till lite idag, men jag förbereder mig på det värsta. Alla mina papper som jag har i olika system, det kommer säkerligen vara kaos.

Jag som hade tänkt träna ikväll, ska ju vara duktig och köra igång med träningen nu, men nu tappade jag lite sugen. Eller är det kanske bara ett svepskäl för att slippa...

Redan februari

2 februari idag,
Första dagen som icke ordförande för sveriges sjukgymnaststudenter. Känns lite vemodigt, men samtidigt är det ju dags att lämna över till nya förmågor. Min efterträdare hade inte kunnat bli bättre. Lycka till! Kommer att följa styrelsen arbete, kanske inte lika aktivt som tidigare.

Imorgon blir det middag med grannen, det var på tiden att vi fick bjuda tillbaka. Ska bara städa och röjja upp i röran här hemma.
Nu är det ca 10 veckor kvar tills vi står i backarna i Frankrike, woha härligt. Och om två veckor ska sommarens semesterönskemål vara inne. Det är ju så långt kvar.
Nej nu ska jag dricka lite vin och softa.

Gott Nytt 2008

Nytt år och nya bekymmer. Sitter på jobbet och det kliar och är torrt i ögonen. Jag beställde nya linser den 19 december, och de har inte ändrat status sedan dess. Så jag kommer troligen inte få mina nya linser förrän ögonen trillat ur.
Fick som vanligt den välbekanta ångesten när jag klev av tåget i ett snöigt örebro. Söndagskvällen spenderades vid tv'n med frukt och morötter. Såg hidalgo och läste en bok samtidigt, lite halvavkopplande. Kunde för dryga 3 timmar koppla bort ensamheten och tröttheten över att vara fast i en annan del av Sverige.
Ska ikväll posta ett brev som förhoppningsvis ger mig ett litet tillskott i kassan och sen ska jag lära mig lite italiensk grammatik.