tisdag 21 april 2009

Stress, press och budgivning.


Snart är april slut, och det blev inte många inlägg...
Har en aningens mycket att göra, ska snart upp och examineras i min kurs jag läser, ska på två möten den här veckan och sen hinna träna lite emellanåt. Och vara lite social och träffa kompisar.
Däremellan ska man ju jobba så att svetten lackar. Vi jobbar ju inte med levande människor i politikernas ögon, utan vi jobbar med vinstgivande organfabriker, såna man kan tjäna pengar på. skit samma hur man gör det, bara man drar in kulor så att landstinget inte går i konkurs. En patient i halvtimmen är absolut inte tillräckligt, helst ska du ha 5 på rummet samtidigt och vara ute och göra hembesök, och samtidigt som du balanserar med detta så ska du vara tillgänglig på telefon.
Men eftersom jag inte har akupunkturutbildning så kan jag inte ta mer än en patient samtidigt, och eftersom jag bara är vikarie så får jag inte gå några utbildningar det närmaste året, så då kan jag inte dra in storkovan åt landstinget. Så det är nog bye bye med mitt vikariat så fort de inser detta....

Ja, lite "bitter" är jag nog allt. Har haft medarbetarsamtal med min chef idag, det är därför jag ser så ljust på tillvaron.

Men nu ska jag sätta mig med en skål popcorn och kolla på manga-film med min sjukling till sambo. Och imorgon ser vi till att buda hem den perfekta lägenheten. Jajjemän.

torsdag 9 april 2009

Påskledighet

Nu känns det väldigt skönt med lite extra ledighet. Sitter hemma i soffan med ett glas rött och ser nästan fram emot morgondagens träning. Ska försöka komma igång igen nu. Så imorgon är jag inbokad på spinning och core.
Sen sticker vi ut till N Lagnö och ska ta det lite lugnt i ett dygn. Känns väldigt skönt att veta att vi ska få bada, basta och dricka vin med trevligt sällskap.
Den här veckan har ju varit lite tuff, en hel del att göra på jobbet och sen lite stressigt med allt som ska tas igen efter att man varit ledig. Så det har gått i ett jäkla tempo. Men jag tror att det kommer bli bättre, jag får mer energi när jag tränar.

Gårdagens skratt på jobbet bjöd åtminstone jag på. Jag och kollega fick en stund över och bestämde oss för att åka och tvätta bilen. Så jag gjorde "klassikern", fastnade inne i biltvätten. Hamnade med "lastbilen" för långt åt vänster så att backspegeln tog emot, då stannade hela apparaten och jag försökte backa mig till ett bättre läge. Min kollega öppnade fönstret och tänkte vika in den andra backspegeln ,men jag som hade smått panik hindrade henne och stängde av bilen och försökte tänka (inte så lätt när blodet rusar i 180). Till slut så hittade jag kvittot med telefonnumret på, så jag ringde in till kassan och sa att jag satt fast i tvätten. En lite tjurig kille kom och frågade surt om jag hade backat, vilket jag ju hade, "inte så bra" sa han, men hallå jag hade ju inte hamnat där med vilje.
Så han instruerade mig i hur jag skulle placera mig och sen gick han därifrån med ett surt "lägg i handbromsen". Vilken jäkla typ.
Vi klarade resten av tvätten utan incidenter. En extra bonus blev sen att vi på vägen tillbaka till jobbet passerade inte mindre än 3 vägsoparmaskiner, som dammade som fan, och detta åkte vi igenom med nytvättad bil.
Vilken jäkla pärs. Men mina kollegor fick garva lite iallafall.
Det bjuder jag så gärna på...

lördag 4 april 2009

Kattens suprise

Fredag kväll, lite hemlagad thaimat, öl och sen Ben och Jerry glass till efterrätt.
Singstar och sen blev det Guitarr hero för Dennis, medan jag somnade i soffan. Så jag gick och la mig. Sen vaknade jag lite senare när Dennis hade lekt klart och skulle sova. Det var då Nikkolina hade lämnat tydliga bevis på sitt bus.
I sängen fanns det stora bruna fläckar. Hon hade mumsat i sig choklad med spritfyllning vid fotändan medan jag låg och sov i godan ro, och resterna var snarlikt bajs. Eftersom vi båda var trötta så somnade vi om och fick ta hand om förödelsen imorse. Läste på internet att choklad är giftigt även för katter, men då borde hon ha visat symptom.

Igår blev även premiären för Nikkis utegång, hon fick gå ute på gräsmattan utan koppel. Och så fort vi tog in henne stod hon vid balkongdörren och jamade för att få gå ut igen. Så nu är hon ute igen, Dennis kastar ett öga på henne ibland, men det är ju dags för den lilla katten att bli stor.

Snart ska jag ta årets första cykeltur, måste ju passa på nu när solen skiner.
Sen blir det påskmiddag lite i förskott hos föräldrarna.